När regeringen i mars stoppade kravet på effektavgifter andades många bostadsrättsföreningar ut. Men stoppet betyder inte att effektavgifterna har försvunnit. Den förening som använder pausen klokt kan spara pengar redan nu.

Det var nog många som drog en lättnadens suck den 13 mars. Då meddelade regeringen att kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektavgifter stoppas. Energiminister Ebba Busch konstaterade att avgifterna ”har slagit för hårt mot vanliga hushåll” och att de varit svåra att förstå. Den sista juni upphävdes föreskrifterna och nu ska Energimarknadsinspektionen ta fram en ny modell som ska vara klar senast i april nästa år.

Det är lätt att tolka det som att frågan är avförd. Det är den inte. Det som har försvunnit är tvånget, inte effektavgifterna. Regeringen skriver själv att det under mellanperioden är upp till elnätsföretagen om de vill fortsätta. Och många vill det. Ett ganska stort antal av landets omkring 170 elnätsföretag tar redan idag betalt för effekt. Har ert nätbolag en effektavgift så ligger den alltså kvar, stopp eller inte.

Dessutom tror jag inte att det är någon som på allvar räknar med att effekten försvinner ur prissättningen. Elnätet måste byggas för de timmar då vi alla använder mest el samtidigt, och någon ska betala för det. Frågan är hur modellen kommer att se ut, inte om den kommer.

För en villaägare är det här ganska hanterbart. Man kan låta bli att köra diskmaskinen samtidigt som bilen laddas. I en bostadsrättsförening är det svårare. Där har fastigheten normalt en gemensam anslutning mot elnätet och det är summan av alla hushålls elanvändning som avgör föreningens effekttopp. Och när kommer den toppen? Jo, en vardagskväll i januari runt sex, när många lagar mat, tvättar och sätter bilen på laddning på samma gång.

Det är framför allt laddboxarna som har ändrat kalkylen. En elbil som laddar med full effekt kan dra lika mycket som flera lägenheter tillsammans. Har föreningen tio eller tjugo laddplatser som alla startar när folk kommer hem från jobbet blir toppen därefter. Och kostnaden hamnar på föreningens gemensamma elräkning, där den delas av alla (även av den som inte har någon bil).

Vad kan man då göra? Det första och viktigaste är att faktiskt veta. Det är förvånansvärt många föreningar som inte vet om nätbolaget tar ut effektavgift, och ännu färre vet hur de egna effekttopparna ser ut. Utan mätning blir det gissningar, och gissningar är ett dåligt underlag för beslut.

Mitt råd till styrelser är att använda pausen till tre saker:

  1. Ta reda på vad avtalet med elnätsbolaget säger. Finns det redan en effektavgift, och hur räknas den? Är det den högsta timmen under månaden eller ett snitt av flera toppar?
  2. Titta på föreningens timvärden från förra vintern. När uppstod topparna och hur höga var de? Har ni Gemensam el (IMD El) finns den informationen redan i Panorama.
  3. Se över hur laddboxarna styrs. Med lastbalansering och smart styrning kan mycket av laddningen flyttas till natten, när ingen annan använder elen, utan att någon står med en tom bil på morgonen.

Inget av det här kräver några stora investeringar. Det handlar mest om att ta fram fakta och använda den mätdata man redan har, eller kan skaffa ganska enkelt.

Självklart vet ingen idag exakt hur den nya modellen kommer att se ut. Men jag vågar påstå att den förening som har koll på sina effekttoppar står bättre rustad, oavsett vad Energimarknadsinspektionen landar i. Annars är det pengar som bara rinner iväg på den gemensamma elräkningen, månad efter månad.

Vill du veta mer? Den 28 oktober håller vi webbinariet ”Så sparar er BRF tusenlappar varje år med Gemensam El”. Där går vi bland annat igenom hur föreningen kan hålla nere effekttopparna. Läs också om Gemensam el och om mätning och debitering av laddboxförbrukning.

Anmäl dig här till webbiarniet